Aktuellt

NÄT samlar Information, nyheter, rapporter och annat smått och gott som kan vara värt att veta om travsport.

Tävlingsprogrammet för 2021

Under veckan avslöjades ST's planer för tävlingsprogrammet 2021. Det innebar bl a att de tre storbanorna Jägersro, Solvalla och Åby tillsammans fick 13 tävlingsdagar färre än 2020
De tävlingsdagarna har istället flyttats till banor som enligt ST-statistik har bättre anmälningsfrekvens än storbanorna.

Det föll givetvis inte i god jord hos de tre stora. - Jag var så förbannad att jag höll på att spricka, sa Åbys Jon Walter Pedersen till Travronden.

ST's sportchef Petter Johansson menade att om ST endast gick på faktiska tal skulle Jägersro tappa ytterligare 9 dagar och Åby 17 dagar. Så svarar Petter på kritiken till Travronden. Han påpekar också att det är vardagstravsdagar som försvinner, inga storloppsdagar. Det är precis där vi vill kliva in i matchen.

Det finns en anledning till att de stora banorna ser färre hästar i loppen, vilket även Robert Bergh påpekar i en krönika i Expressen Konkurrensen är hårdare vid de stora banorna. Det är de hästar man tror ska räcka till i lopp med höga prissummor som tränarna anmäler. De som inte har den potentialen anmäls istället till vardagstravet, ofta på landsortsbanorna, med mindre pengar i prispotterna och till breddlopp. Alla hästar kan inte hålla rikstotokvalitet, inte ens om de tränas av någon flashig stortränare vid en storbana. De kan vara dugliga hästar ändå, även om de inte tjänar de stora pengarna. Det är alltså i huvudsak genomsnittshästarna vid storbanorna som förlorar hemmastarttillfällen med den här förändringen. De måste ut och resa om inte ägarna flyttar dem till Romme, Bollnäs, Boden etc som har fler anmälda till sina lopp. Där klagar hästägarna istället över att de inte kommer med för att poängen inte räcker. Det klagas också över att stortränarna kommer med busslaster med hästar och sedan åker hem med större delen av de magra prispotterna. Det är prispotter som dessutom är decimerade med en tredjedel då resorna har ätit upp dem innan hästarna har gått i mål.

Det här är absolut ingen enkel ekvation, men oavsett vilka beslut ST fattar lyckas förbundet alltid pricka sin egen allra mest ömma punkt, det pågående hejdlösa hästägartappet. Majoriteten hästar är vanliga normala genomsnittshästar, som kanske vinner något lopp varje år, och det är de som ägs av flertalet hästägare. Drömmen om topphästen håller oss igång, men under tiden vi drömmer måste de levande hästarna äta.

Diskussionen om färre tävlingsdagar för storbanorna skymmer sikten för det verkliga problemet som travsporten brottas med. Det körs alltför många tävlingar överallt i Sverige i proportion till det antal aktiva starthästar som verkligen finns runt om i landet. Banor som gränsar till våra nordiska grannar har ofta utlandsgäster som hjälper till att fylla loppen, men hästantalet inom vårt lands gränser minskar stadigt. Ändå presenteras varje år ett tävlingsprogram i stort sett kopierad från föregående år, visserligen med några omflyttade tävlingsdagar, men för övrigt med en total avsaknad av verklighetsförankring.

X
Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du detta. Läs mer