Fredag, 26 November 2021

Hur svensk är en travhäst

Hur svensk är den svenska varmblodiga travhästen egentligen? Det har stormat en hel del kring frågan om uppfödare till hästar födda utomlands ska ha rätt till uppfödarpremier. Efter ett beslut i december 2019 försvann den rätten från årsskiftet 2020 med några specificerade undantag, för svenska hästar som tävlar utomlands. Uppfödarna gavs ingen omställningstid alls.
Tetrick Wania (Bild: Sulkysport)
NÄT företräder hästägare och har därför tagit plats som åskådare i den emellanåt rätt hätska debatt som förts i sociala media. Samtidigt är det inte svårt för oss att välja sida om de olika åtgärder som vidtas leder till att fler köper travhästar, svenskfödda eller importerade. Om hästägarna mår bra mår uppfödarna också bra, plus alla andra som på något sätt är involverade i travsporten.

Hur startlistorna ska fyllas är en annan pilsner som just nu är i fokus. Om spelet inte efterfrågas kommer inte sporten att kunna finansiera vare sig prispengar eller uppfödarmedel i tillräcklig omfattning.

Uppfödarpremierna behövs
Den som köper en unghäst och tävlar med den får inte del av uppfödarpremien. Därför är premien ointressant för hästägaren om vi pratar om vad som hamnar i dennes plånbok. Det är pengar som skulle kunna användas till prismedel istället. Pratar vi endast om hästägarens ekonomi kanske vi kan tycka att uppfödarpremierna borde avskaffas helt. Det gör vi inte, eftersom vi inser att uppfödarmedlen är ett incitament för att uppfödare ska fortsätta producera fina hästar för hästägare att köpa och sätta i träning. Premien kan balansera uppfödarens intäkter mellan goda och mindre goda år då uppfödarens vardag - som bekant - inte alltid är en dans på rosor.

Utlandsfödda svenskar
I lördags såg vi Tetrick Wania vinna Svensk Uppfödningslöpning. Han är det ultimata exemplet på vad debatten handlar om. Fölstoet importerades till Sverige från USA och fölet föddes i Finland. Eftersom mamman är införd i den svenska stamboken blir fölet också svenskt, enligt nu gällande regler, om fölet kommer till Sverige innan årets slut. Uppfödaren har rätt till uppfödarpremier för prissummor som intjänas i Sverige oavsett om denne är svensk, finsk eller av vilken nationalitet som helst. Kritikerna anser att begreppet ”svenskfödd” ska förbehållas föl födda i Sverige på svensk mark. Inga uppfödarpremier ska betalas om det villkoret inte uppfylls.

Samma dag vann svenskfödda och svenskägda 2-åriga stoet Joviality ett stort unghästlopp på Meadowlands. Som dotter till svenskfödda Pasithea Face är Joviality ett utmärkt exempel på svenska uppfödares ansträngningar för att föda upp topphästar som duger över hela världen. En sidoeffekt av deras intresse och engagemang är att det spiller över på hela den svenska uppfödningen och travsporten när svenskfödda hästar vinner meriterande lopp utomlands. Svensk travsport och svenskfödda travhästar har utvecklats till ett starkt varumärke internationellt. Och inte minst viktigt, svenska hästägare och tränare ges möjlighet att köpa allt bättre travhästar och det tillförs även allt bättre avelsdjur. Det vill köparna att svenska uppfödare fortsätter med. Viktigast av allt är att det finns en stor mångfald av både uppfödare, hästar och naturligtvis även av deras köpare. Utan mångfald blir både avelsframsteg och låg inavelskoefficient, om inte omöjligt, så i vilket fall betydligt svårare.

En fransman, en amerikan och en italienare
För att återgå till den ursprungliga frågan om hur svenska svenska hästar är egentligen? Låt oss titta på två av våra nationalidoler Maharajah (SE) och Readly Express (SE).

Readly Express (SE) är en son till Ready Cash (FR). Ready Cash är fransk, men i sin hingstlinje en rakt nedstigande ättling till Star's Pride (US). Modern till Readly Express, efter italienaren Viking Kronos (IT), har 100 procent amerikanskt blod. Readly Express (SE) är född på fransk mark.

Maharajah (SE) är en son till Viking Kronos (IT), som nämnts italienare av amerikansk härkomst. Hans mormorsfar är Tibur (FR). Maharajah (SE) är född i Sverige, men åkte efter avvänjning i motsatt riktning till USA och betade kentuckygräs som ettåring.

Det är framgångsrika hästar, med ett i allra högsta grad blandat ursprung, som går mot en strålande karriär som avelshingstar. Deras avkommor föds inte bara i Sverige utan runt om i Europa och i USA. Sverige har gått från att i huvudsak vara en importerande nation av hästar till att numera exportera både transportsperma och unghästar.

Bakom alla framgångsrika hästar finns långsiktighet hos uppfödare som internationellt skapat hästar som Ready Cash, Viking Kronos, Enjoy Lavec, Mr Lavec, Kramer Boy, Greenshoe, etc. Listan kan göras hur lång som helst. Långsiktighet är grunden, vilket kräver allt annat än protektionism. Hade fransmännen inte öppnat sin stambok för svenskuppfödde Mickey Viking hade vi aldrig fått uppleva Ready Cash och hela den långa raden av hans söner.

Anpassningsbara uppfödare
Om uppfödarpremierna skulle begränsas endast till hästar som är födda innanför Sveriges gränser kommer uppfödarkåren naturligtvis att anpassa sig till det. Det är för mycket pengar som går förlorade annars. Även om Ready Cash inte kan leverera semin finns det andra som gör det och flera av hans söner finns i Sverige.

Några svenska uppfödare överlever utan premien därför att de producerar hästar som är eftertraktade på marknaden. Den troliga konsekvensen blir att delar av den bästa svenska fölproduktionen flyttar till t ex USA, som har fått snurr på travsporten igen. Det enda ekonomiska incitament för att de ska vara just svenskfödda är Premiechansen. Travaveln är internationell vare sig vi gillar det eller inte. Det kommer alltid att finnas stoägare som använder de hingstar som deras kunder efterfrågar, oberoende av var hingstarna befinner sig, eller hur de finns tillgängliga, svenskfödda eller inte, alternativt att de köper dräktiga fölston. Det är grunden till att Readly Express, Maharajah och flera andra av våra framgångsrika hingstar och avelsston har sett dagens ljus.

När vision och ekonomi kolliderar



Vi hade inte haft de fantastiskt fina hästar vi har om deras uppfödare hade stannat kvar i fäderneslandet och byggt barrikader. Nuvarande regelverk bidrar till att förbättra och utveckla den svenska varmblodiga travhästen som ras. Att ta bort uppfödarpremierna för hästar födda på utländsk mark motverkar det syftet. Hästägare köper inte hästar för uppfödarpremiernas skull, men uppfödarpremien har helt klart bidragit till att många bra hästar är just svenska. Vision och ekonomi kolliderar. Problemet är enkelt. Pengarna räcker inte till allt. Därmed uppkommer krav på prioritering.

Marknad utan handelshinder
Som redan sagts inledningsvis sitter hästägarna på läktaren i den här frågan, även om vi har ett stort intresse av att uppfödarna producerar bra hästar som vi kan köpa. Kanske har vi just därför ett annat perspektiv. Utländska hästägare importerar gärna svenska unghästar av den enkla anledningen att de har gott rykte till ett förhållandevis lågt pris. Många uppfödare vill ogärna sälja på export eftersom premien faller bort. På så sätt diskvalificeras en marknad som faktiskt finns. Uppfödarpremien blev ett hinder istället för en möjlighet. Om något ska ändras är det att rätten till uppfödarmedel för utlandsstarter återinförs.

Det har blivit en semantisk fråga om vad ordet ”svenskfödd” betyder när det i själva verket står för att färre hästar ska dela på premiekakan. Premien kommer alltid att vara av underordnad betydelse om säljaren får tillräckligt bra betalt vid försäljningstillfället. Hästar kan bli skadade. ”Tusenlappar haltar inte” och ”bättre en fågel i handen än tio i skogen”. Uppfödarpremien kommer inte med några garantier. Med eller utan uppfödarmedel är exemplet Tetrick Wania en ekonomisk framgång. Försäljningen för ett antal okända miljoner Euro diskonterade förväntade tävlings- och avelsintäkter i framtiden.

Allt handlar om prispengar
Sverige har Premiechansen som är intressant, inte bara för inhemska, utan också för utländska ägare. Den lockar till att många utlandssålda unghästar stannar kvar, eller återkommer till Sverige, både för träning och tävling. På så sätt bidrar de till att fylla våra startlistor, samtidigt som de genererar uppfödarpremier.

För köparna är det oviktigt var hästarna föds, eller vilka regler som gäller för att bestämma deras nationalitet, så länge det är bra hästar som är konkurrensdugliga och kan starta där de tjänar mest pengar. På en och samma auktion säljs unghästar för miljoner medan genomsnittpriserna inte når upp till normal produktionskostnad. Till syvende och sist är det alltid unghästarnas förväntade intjänandemöjligheter som avgör pris och efterfrågan. Toppnumren förväntas kunna tjäna hur mycket som helst. Genomsnittshästarna förväntas att inte kunna försörja sig själva. Hur den svenska prismedelskakan är fördelad är anledningen till det.

Det vore önskvärt om travsporten inte lägger för mycket energi på att försöka definiera svenskföddbegreppet och skapa onödiga motsättningar mellan uppfödare. Det är ett stickspår som inte leder någonstans. Inte bara hästägarna, utan även de svenska uppfödarna, har allt att vinna på en rejäl nivåhöjning av prismedlen till vardagstravet. Låt oss dra gemensamt åt samma håll!
Skrivet av Ewa Silfverberg Liljeros kl. 11:43
Kommentarer
X
Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du detta. Läs mer