Fredag, 22 April 2022
(Bild: ST's hemsida)

"Vi är sporten"

Nästa vecka, den 28 april, håller ST möte med fullmäktige för att bl a fastställa nya stadgar och välja ny styrelse. I en intervju i Sulkysport nyligen fanns en intervju med ST's valberedningsordförande, Fredrik Tenfält. Han redogjorde för sin uppfattning om vilka som kan anses tillhöra Svensk Travsport.
"Beträffande basföreningarna kan jag konstatera att Åbys hästägarförening under Tony Löfqvists tid som ordförande uteslutits från Travhästägarna och därför inte längre är en del av Svensk Travsport. Vad dess styrelse eventuellt skulle ha för synpunkter på ST:s valberedning saknar därmed betydelse."

Vilken annan slutsats kan vi dra än att han menar att alla som har valt att stå utanför de beslutande församlingarna, inte är en del av Svensk Travsport? Därmed skulle åsikterna hos en majoritet av hästägarna sakna betydelse samtidigt som ST lanserar sitt projekt "Vi är sporten". Där lyfter man upp alla aktiva under rubriken "En sport för alla" och med budskapet att ingen sport är större än sina utövare.

Travhästägarna redovisar medlemsantalet i sin verksamhetsberättelse från 2021. Antalet medlemmar är 1.898, vilket ska jämföras med de 6.378 unika företrädare till hästar i svensk träning som Svensk Travsport redovisar i sin årsstatistik för 2021. Vi kan enkelt konstatera att Travhästägarna representerar färre än 30 procent av landets hästägare. Medlemmarnas hästar i träning är ännu färre.

Det beror på att ett inte oväsentligt antal enskilda hästägare står utanför Travhästägarna. Personer som starkt har bidragit till svensk travsports utveckling, såsom Margareta Wallenius-Kleberg, Rune Andersson, Lennart Ågren, Bengt Ågerup, Hans Nelén, Anders Ström m fl, är ändå i högsta grad intresserade av hur deras centralförbund Svensk Travsport sköts och skapar förutsättningar för sporten att växa sig starkare. Flera använder sin egen tydliga röst för att delta i debatten.

Plats för debatt

Om Tenfält tror att han kan förminska betydelsen av de hästägare som inte är föreningsanslutna, eller är dissidenter i dagens travsport, då har han helt missat de senaste årens utveckling av de travpolitiska diskussionerna. De förs främst i olika media och inte på basförbundens medlemsmöten.

De hästägarföreningar som har valt att stå utanför Travhästägarna bildade 2018 NÄT (Nationell Samverkan för Ägare av Travhästar). Det gamla förbundet RST visade tydligt att det inte förmådde ta tag i de omfattande förändringar travsporten stod inför. Med utgångspunkt från det självklara, att den som vill driva travpolitik gör det allra bäst genom medlemskap i ett travsällskap, behöver hästägarna ändå en egen kanal för att göra sin röst hörd. NÄT tillkom för det ändamålet.

Medlemskap i travsällskapen, inte i basförbunden, garanterar den demokratiska ordningen för val till ST's styrelse. En förutsättning för trovärdighet på riksplanet är att personen åtnjuter ett starkt förtroende vid sin hemmabana, dvs där personkännedomen finns. Om det lokala förtroendet saknas för de enskilda ledamöterna, sviktar samtidigt plattformen de står på. Samtidigt är den som väljs till ST's styrelse inte där för att bevaka sin banas, eller någon intressegrupps, särintressen. Det är helheten som ska fungera. Det nya stadgeförslaget motarbetar helhetstanken genom att styrelsen tilldelas ledamöter efter vilka de representerar, Bana, BAS och Oberoende.

Förbund med förbud skapar färre anhängare

I samband med personval är det en god sed att tala väl om de personer man vill ha, och samtidigt undvika att tala illa om dem man inte vill ha. Det är en god sed som vi gärna bejakar. Travhästägarna är ingen enskild person så låt oss kritiskt bedöma förbundet bl a utifrån de siffror som visas. Av verksamhetsberättelsen för 2021, som är officiell, har förbundet erhållit 870.000 kronor i bidrag från ST. Trots denna frikostiga gåva från ST är budgeten ändå skjuten i sank. Ett förväntat nollresultat blev till en förlust på 104.000 kronor. Medlemsavgifter utgör idag mindre än 20 procent av intäktsmassan och fortsätter att sjunka varje år. Kundfordringarna har dubblerats och varför kan vi bara gissa. Om de lokala medlemsföreningarna ligger efter med sina medlemsavgifter är de enligt förbundets stadgar ej röstberättigade. Så länge det finns stadgar ska de följas och det brukar för stabilitetens skull finnas en inbyggd tröghet när det gäller att förändra dem.

Travhästägarna kan genom en stadgeförändring enkelt utesluta oliktänkande. Detta förefaller stå högre upp på agendan än om medlemmarna är dåliga betalare. Om 75 procent av de närvarande vid årsmötet så röstar kan nya stadgar träda i kraft på uppstuds. Detta medförde bl a att Åbys hästägarförening, raskt och utan större eftertanke, blev uteslutna därför att föreningen ansågs skada Travhästägarna då dom samtidigt samverkade med oss i NÄT.

Förbundet förtjänar inte längre epitetet ”riksorganisation”. Med det allt tunnare medlemsunderlaget kan vi som utomstående betraktare tycka att förbundet borde vara mer angelägna om att behålla dem de har. En ovilja mot nya tankar och förändring omöjliggjorde för hästägarföreningarna vid Mantorp, Eskilstuna och Solvalla att stanna i förbundet. Axevallas hästägare har nyligen meddelat att de också lämnar på liknande grunder. Är det verkligen vad vår svenska travsport behöver? Eller är det kanske så illa att det är den förändringsobenägna andan som motiverar valberedningen att föreslå just Travhästägarna en plats i ST's styrelse?

Utan att i övrigt kommentera valberedningens nomineringar kan vi även konstatera att föryngringsarbetet går trögt. Det kan delvis förklaras med att genomsnittsåldern inom hästägarkåren är 65 plus. Föryngringen underlättas givetvis inte av att valberedningen har försvårat för eventuella motförslag genom att stadgestridigt presentera nomineringarna tre veckor för sent.

Propulsiondomen

Nu har äntligen Överdomstolens beslut kommit angående Daniel Redéns tränaransvar för Propulsion. Det strikta tränaransvaret gäller på gott och ont. Djurskyddet måste alltid sättas i främsta rummet, men både som tränare och hästägare lever vi i en högst osäker värld om ansvaret omfattar även tiden innan vi ägde och startade hästen.

Domstolen gjorde det väldigt enkelt för sig. Vad hade hänt om hästen sålts till annan ägare och tränats av en annan tränare innan ingreppet uppdagades? Hade dessa också blivit återbetalningsskyldiga för prispengar och en lång rad tränare dömts enligt det strikta tränaransvaret?

Nu är det en hypotetisk fråga, men domstolen anför bl a i domskälet vad tränaren egentligen borde ha gjort: 42. Redén har inte före eller efter köpet, ej heller inför Propulsions första start i Sverige, 7 oktober 2015, haft någon kontakt med säljaren. En sådan kontakt kunde ha innehållit förfrågningar huruvida Propulsion före auktionen behandlats av veterinär och, i så fall, om det fanns journaler att tillgå.

Det är lätt för domstolens ledamöter att med facit i hand vara efterkloka. Sitter de även på läktaren och talar om hur loppen borde ha körts? Vad som är brukligt är att hästen har ett friskintyg utfärdat av veterinär, oavsett om den kommer från utlandet eller är köpt i Sverige. Redén lät sedan veterinärundersöka och dopingtesta hästen i Sverige, vilket hittills har ansetts vara ett fullgott ansvarstagande av en tränare som får in en ny häst. Överdomstolen bortsåg från det ansvar som ST haft i samband med importen, och de kontroller som ST gjort under 2019, som tillät fortsatt tävlande. Inte heller beaktades att Redén kontrollerat hästens data den 12 maj 2015 via det amerikanska förbundet.

Rätts(o)säkerhet

Nu har Överdomstolen istället klargjort nya riktlinjer för oss hästägare, vilket inte minst alla auktionsköpare, som ofta saknar direktkontakt med säljaren, behöver hålla i minnet.

Vilka krav och vilket förtroende vågar vi ha för vårt förbund Svensk Travsport? Kan förbundet utan konsekvenser för sitt slarv fortsätta att försätta oss i horribla situationer? Nu var det en av sportens största hästägare som drabbades, och som knappast saknar medel för att pröva sin sak i civil domstol. Det kunde istället ha varit en hästägare som investerat alla erhållna prispengar i nya hästar eller i en gård, men som genom centralförbundets slarv blir återbetalningsskyldig. Måste vi i fortsättningen spara prispengarna på ett särskilt konto för alla eventualiteter?

Rättsosäkerheten efter domslutet känns obekväm. Det finns en lagstiftning som ska skydda tredje man mot myndigheters felhantering. ST har delegerats myndighetsutövning från Jordbruksverket för att bevaka djurskydd, sköta stambok och registreringar. Vi inser alla att vi inte behöver fler osäkerhetsfaktorer utöver t ex momsfrågan och skenande energipriser.

ST's styrelse prioriterar rekrytering av publik och hästägare. Det är viktigt att vi alla är ödmjuka inför ett komplext arbete där det varken finns enkla lösningar eller snabba resultat. Travsportens väg framåt måste kantas av en väsentligt större lyhördhet än vad både hanteringen av Propulsion och Fredrik Tenfälts attityd ger uttryck för.
Skrivet av Björn Damm kl. 10:44
Kommentarer
X
Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du detta. Läs mer